bjornstrom.se

MRT står för Mass Rapid Transport och är tunnelbanesystemet här i Singapore. Jag blev positivt överraskad över hur bra allt fungerar, det känns verkligen modernt även om systemet funnits sedan 1970-talet.

Biljettsystemet bygger på små kort med inbyggda radiosändare som du köper i rätt coola automater. Klicka på den station du ska åka till på en stor touchscreen-skärm så får du upp beloppet på skärmen, oftast runt en $Sing vilket är kring fyra spänn. Kortet kostar ytterligare en dollar men den får du tillbaka när du stoppar in kortet i en biljettautomat nästa gång du ska ut och åka.

När du ska gå till tåget sveper du kortet ovanför biljettautomaten som via radiovågor vet om din biljett är giltig och släpper in dig mot tågen. Perrongerna är luftiga och fräscha med glasväggar mot spåren som öppnar sig när tåget närmar sig. I taket hänger plasmaskärmar som visar när nästa tåg kommer och lite information om påföljande stationer. Om du kollar närmare på bilden ser du dom små gula linjerna som visar att den som lämnar tåget har företräde och vart man ska stå om man ska gå ombord.

Tunnelbanetågen är sjukt långa, har airconditioning och består av ett långt enda långt tåg som är helt öppet inuti så du kan gå fram och tillbaka. Det är tyst och går snabbt att åka runt i Singapore för i stort sett inga pengar - ett givet val för den som ska göra sightseeing. Här är det helt säkert att åka tåg dygnet runt, det är inte tillåtet att röka, dricka eller äta ombord på tåget. Och den som tigger eller är full och antastar folk får rätt mycket problem illa kvickt. Tänk om Stockholms tunnelbana var lika trevlig, jag tror inte många skulle klaga då.

Singapore tunnelbanenätet

Utanför mitt hotell glider det förbi coola Monorail-tåg uppe på ett spår cirka 15 meter uppe i luften. Jag var naturligtvis tvungen att testa åka runt lite och det är helt enkelt jäkligt tufft. Trevligare än att gå ner i en tunnelbana eftersom man i princip åker samma vägar som en buss utan någon trafik.

Tåget kör upp till 80km/timmen och stationerna ligger 600-1000 meter ifrån varandra tätt i city. Det kostar typ ett par kronor att åka så man blir inte direkt ruinerad av att glida runt på stan och använda tåget för sightseeing.

Tågen är ibland målade i roliga färger, har sett ett Zebrarandigt tåg och ett rött Nokiatåg glida runt här. Glida är verkligen ordet eftersom tågen i princip är helt tysta dessutom, en fördel jämfört med vanliga rälsbundna tåg. Varje tåg har två vagnar som totalt rymmer 158 personer, tågen går var 4:e till var 7:e minut och har chaufförer - dom är inte automatiska som tunnelbanan här i KL verkar vara.

Vore det inte cool att kasta ut dom där fula blå ledbussarna ur Stockholm City och köra lite monorails istället?

Provåk Monorail (15MB MPG-film)

Läs mer om KL Monorail

Det absolut bästa sättet att förflytta sig i Tokyo är den utmärkta tunnelbanan. Jag hade hört att alla skyltar var på Japanska men det stämmer inte - det finns gott om skyltar på engelska både på stationerna och i själva tågen. Bli inte avskräckt av antalet stationer - det upplevs inte så illa när man väl ska ut och åka! Det är inte dyrt att åka heller - en normal biljett kostar 160-190 yen vilket motsvarar 10-13 kronor.

Tunnelbanan har flera olika operatörer. JR står för Japan Railways - deras motsvarighet till SJ. JR line är en loop som gör en cirkel runt centrala Tokyo och är väldigt populär i rusningstid. Vi åkte huvudsakligen med denna linje för att ta oss runt i stan. Förutom JR finns även ett par privatal tunnelbanelinjer men man märker inte någon direkt skillnad förutom att biljetterna inte går att använda på mer än den linje man åker på för tillfället.

Nedan två biljettautomater - den översta är den inhemska äldre versionen och den nedre är en datoriserad nyare version som även fungerar på engelska.

I tunnelbanetågen finns denna smidiga skylt som visar namnen på stationerna och hur många minuter som återstår till ankomst. Precision!

Efter en hård dags jakt på nya spännande produkter var det dags för middag. På vägen till en lokal restaurang hittade vi denna butik - Olof var helnöjd över att äntligen hittat ett land där varorna håller rätt storlek ;)

Rusningstrafiken på JR line var brutal - lite kul att ha fått uppleva dock!

Yakitori erbjöds i ett tjugotal olika varianter - mitt favoritspett var baconlindade sparrisspett!

Ikebukuro är fullt av spelhallar och vi lyckades faktiskt spela igenom tre olika skjutspel från början till slut på ett par timmar. Kolla in Olofs koncentrerade min.

Paris Métro öppnande 19:e Juli år 1900. Första linjen drogs från Porte de Vincennes till Porte Maillot och kallas än idag för linje 1. För oss Macnördar är det intressant att man åker mellan just dessa stationer när man ska besöka Apple Expo. Hursomhelst.

Tunnelbanan är idag 20 mil lång fördelade på 15 linjer och 368 stationer. Intressant nog är varje byggnad i city inom 500 meter från en Métro station! 3500 tunnebanevagnar flyttar på sex miljoner människor varje dag. Längst ner hittar ni en tunnelbanekarta och en länk till samma karta i jätteformat - kan vara bra att skriva ut!

Karta över Paris Metro - Tunnelbana