bjornstrom.se

SQ319 blev både bättre och sämre än väntat. Ingen internetanslutning på planet kan jag leva med även om Singaporeair.com hade antytt att det fanns på denna flight, det visade sig gälla SQ320 och 321 ifrån London (samma sträcka, annan tid).

Planet var en Boeing 747-400 Jumbojet som hade blivit lite gammal, uppskattar att planet var ifrån 1993-1996 (ovanligt gammalt för SA som har en snittålder på 5 år på sina plan). Min stol hade en halvtrasig bricka och ryggstödets fjäder fungerade inte så man fick resa stolen med handkraft. Tyvärr har SA vanliga 32” säten även på långflygningar som denna (12.5 timme) när fler och fler börjat köra med 34” säten med mer benutrymme. En snubbe på 190cm som jag uppskattar sånt.

Till det positiva är den personliga och utmärkta servicen ombord. Jättesnygga flygvärdinnor hälsade mig välkommen och verkade mena det för ovanlighetens skull. Vi fick varsitt “amenity kit” och varma handdukar innan start. Servicen var utmärkt med hyperaktiva drinkbrickor under hela flighten.

Helt ok mat med glass till efterrätt, har jag nog aldrig ätit på ett plan tidigare tror jag. Dom serverade även min favoritwhiskey Jim Beam Black vilket måste vara ganska ovanligt.

Det inbyggda IFE (inflight entertainment system) kallas för Wiseman 3000 och var säkert supernajs när det lanserades i mitten på 90-talet. Idag kändes det lite långsamt ibland och grafiken skulle gå att styra upp - funktionaliteten går inte att klaga på iallafall. Varje stol har en egen skärm och en liten handkontroll där man kan välja mellan 60 långfilmer (med möjlighet att pausa och spola filmen), 65 olika Nintendospel och oändligt med andra filmer, musik osv. Totalt ca 500 valmöjligheter vilket är mycket mer än man hinner med.

Jag blev lite småstressad och såg en hel långfilm och spolade igenom en annan, ville ju försöka sova så mycket som möjligt. Lånade en stol vid en nödutgång vilket gav mig fem meter benutrymme - somnade på nolltid och sov sju timmar. Trots 12.5 flygning kände jag mig utvilad och fräsch, hade inte ens hunnit bli uttråkad. Måste väl vara ett bra betyg? Ska bli intressant att åka vidare till Australien med lite nyare flygplan.

Om ni tycker jag kör mycket branschuttryck beror det på att jag fastnat för ett par nya internetforum som handlar om flygning, kan vara värda att kolla in:

http://www.airliners.net
http://www.airlinequality.com

Singapore verkar vara en riktig najs stad. En skön blandning av New York och Honolulu skulle jag säga - lika mycket shopping och samma lyxklass som 5th Avenue fast lika varmt och skönt som en kväll på Hawaii. Här finns i stort sett allt man kan tänka sig i form av olika butikskedjor och matkedjor, inte speciellt stor skillnad mot att vara i USA faktiskt.

Jag bor på YMCA på Orchard Road som är den största shoppinggatan med tjugo olika gallerior fördelade på ett par kilometer myllrande kvarter. Jag gick hela gatan och insåg snabbt att här finns ungefär allting att köpa. För den som vill ha en shoppinghelg är nog en trip hit ner bättre än Paris eller New York. Priserna på elektronik är ungefär 10-20% lägre än i Sverige om man inte betalar moms hemma, annars är det ju jättestor skillnad.

Det finns en massa småbutiker som säljer de mest konstiga prylar, hittade en liten Canonbutik “på hörnan” som hade större sortiment än någon fotobutik i Sverige inkl jätte-teleoptik som 400mm och 600mm (se bild).

Staden känns fräsch och man är inte orolig för att knata omkring själv nattetid. Tunnelbanan MRT är väldigt modern och det kostar nästan ingenting att åka runt, jag betalade sju kronor ifrån flygplatsen till stationen intill mitt hotell vilket var cirka 15-20 stationer.

Idag (fredag) ska jag ta ett rejält varv runt stan och samtidigt besöka en stor mässa som går i ett par dagar till. Samtidigt ska jag köpa ett prepaid-kort som jag stoppar in i mobilen så att jag kan SMS:a och bli nåbar via telefon. Postar numret här senare ikväll.

MRT står för Mass Rapid Transport och är tunnelbanesystemet här i Singapore. Jag blev positivt överraskad över hur bra allt fungerar, det känns verkligen modernt även om systemet funnits sedan 1970-talet.

Biljettsystemet bygger på små kort med inbyggda radiosändare som du köper i rätt coola automater. Klicka på den station du ska åka till på en stor touchscreen-skärm så får du upp beloppet på skärmen, oftast runt en $Sing vilket är kring fyra spänn. Kortet kostar ytterligare en dollar men den får du tillbaka när du stoppar in kortet i en biljettautomat nästa gång du ska ut och åka.

När du ska gå till tåget sveper du kortet ovanför biljettautomaten som via radiovågor vet om din biljett är giltig och släpper in dig mot tågen. Perrongerna är luftiga och fräscha med glasväggar mot spåren som öppnar sig när tåget närmar sig. I taket hänger plasmaskärmar som visar när nästa tåg kommer och lite information om påföljande stationer. Om du kollar närmare på bilden ser du dom små gula linjerna som visar att den som lämnar tåget har företräde och vart man ska stå om man ska gå ombord.

Tunnelbanetågen är sjukt långa, har airconditioning och består av ett långt enda långt tåg som är helt öppet inuti så du kan gå fram och tillbaka. Det är tyst och går snabbt att åka runt i Singapore för i stort sett inga pengar - ett givet val för den som ska göra sightseeing. Här är det helt säkert att åka tåg dygnet runt, det är inte tillåtet att röka, dricka eller äta ombord på tåget. Och den som tigger eller är full och antastar folk får rätt mycket problem illa kvickt. Tänk om Stockholms tunnelbana var lika trevlig, jag tror inte många skulle klaga då.

Singapore tunnelbanenätet

Denna mässa är ganska unik eftersom den är öppen för allmänheten och ger möjlighet att handla direkt ur montrarna, blir lite som Skärholmens marknad fast utan stöldgods :)
Fanns en del nyheter att kolla på, bland annat nya Nintendo DS, Canon EOS350D och lite annat skoj.

Bildreportage från 99mac

Jag blev tipsad min polare Brian från USA att YMCA är ett schysst ställe att sova på när man är i Singapore, därför åkte jag raka vägen dit så fort jag landat. Första natten hade jag ett singelrum som kostade ca 350kr för en natt som jag tyckte var helt överkomligt. Andra natten bytte jag till ett dormroom, dvs ett korridorsrum som delas av fyra personer. Det kostar bara 105kr natten och fungerar lika bra, man träffar ju dessutom trevligt folk så jag är jättenöjd.

Glömde jag säga att det finns en jättestor pool på taket också? Supernajs när man kommer hem efter en varm dag på stan.

På bilden ovan ser du min säng, jag sover nederst och ovanpå bor en Malaysier som jobbar i Cyberjaya strax söder om KL. Cyberjaya kommer jag skriva mer om senare när jag varit där - det är Malaysias svar på Silicon Valley och kan vara ett utmärkt ställe att starta ett nytt företag. Till höger på bilden ser du en snubbe från Belgien som bara har fyra dagar kvar innan han åker hem men han ska klämma in ett besök på Tioman Islands i Malaysia dit jag själv åker imorgon.

Förutom dessa två herrar bor även en Indier i rummet - han jobbar som DJ och kommer ifrån New Delhi. Vi satt och snackade halva kvällen igår och insåg att vissa saker är likadana oavsett var man bor och andra saker skiljer sig sjukt mycket.

Du hittar YMCA Singapore på 1 Orchard Road mitt i centrala Singapore intill Dhoby Ghaut tunnelbanestation. Härifrån når du det mesta på 5-10 minuter genom att promenera åt valfritt håll.

Jag tog tunnebanan ner till Harbourfront och käkade frukost. Hoppade på bussen ner till Sentosa Island som ligger längs Singapore:s sydkust. Den lilla ön är helgnöjet dit man åker för att bada eller exempelvis besöka Underwaterworld där jag tittade in. För 75 kronor får man se lite fiskar och hajar och det var väl helt ok om man inte varit på SeaWorld i Florida såklart. Dom hade en delfinshow oxå men det var sjukt dåligt återigen i jämförelse med det man sett tidigare.

Ön är dock perfekt för alla. Dom små kan springa runt och kolla på djuren när pappa tar en öl och njuter av flera tillgängliga Wifi-nät (se kartans nedre högra hörn) - bra initiativ faktiskt.

Jag träffade en trevlig tyska kallad Pia i internet-rummet på YMCA. Hon bodde på hotellet tillsammans med sin mamma i ett par veckor innan hon skulle åka hem till Tyskland efter sex månaders praktikplats i Singapore. Hursomhelst undrade dom om jag ville följa med och käka i Chinatown och det tackade jag självklart ja till.

Pia övertalade mig att äta Stingray som tydligen skulle vara jättegott - kändes ju lite trist eftersom det är mitt favoritdjur. Trots det bestämde jag mig för att testa och det var verkligen smaskigt om än lite starkt - dom fegar ju inte med kryddorna här nere. Förutom Pia och hennes Mamma (ja, det var inte någon kärleksdejt här inte!) så följde några bekanta med under kvällen. Snubben till höger på bilden jobbar med videoredigering och körde naturligtvis Mac så vi fick en hel del att tala om.

Klockan 07.30 ringer alarmet på min mobiltelefon och jag sätter fart. Målet är en busshållplats cirka 3 kilometer bort där en direktbuss ifrån Singapore till Mersing i Malaysia går klockan 09.00. Jag hinner dit efter en kilometers språngmarch med dubbla ryggsäckar som gjorde mig l-i-t-e svettig. Tyvärr är bussen fullbokad! Succe!

Jag får lite tips om att det går bussar ifrån Jahor Bahru som är gränsstaden på andra sidan bron in i Malaysia som dessutom är mycket billigare. Jag bestämmer mig för ett försök och tar en taxi till gränsen. Efter att ha fått en liten utresestämpel vandrar jag över bron tillsammans med två malaysier. Översta bilden är en sista titt på tryggheten i Singapore.

Bron är 1.5 kilometer och sedan kommer en gränsstation som jag råkade vandra igenom av misstag, inte direkt samma koll här som på andra sidan bron! Jag fick gå tillbaka och korsa alla filer för att gå in i en kontroll för resande utan bil. 10 minuter senare var jag i Malaysia och man fick direkt se hur stor skillnad det är mellan länderna, mer eller mindre kaotiskt, slitet och smutsigt. En massa taxisnubbar försökte lura mig men jag hittade en taxi på ett bättre ställe lite längre in i byn som körde mig till buss-stationen för 14 kronor. Det var tydligen 4 kronor för mycket men det kändes som att färden på 6 kilometer var värd pengarna ändå!

Singapore Airlines har sin hub hemma i Singapore på Changi Airport som är en av dom absolut bästa flygplatser jag besökt. Under min resa passerar jag här inte mindre än fyra gånger - idag ägnade jag tre timmar här på väg till Bali.

Flygplatser brukar inte vara speciellt roliga platser eftersom sköna sittplatser, lugn & ro och bra priser är svårt att hitta. Ostmacka och en öl för 125kr på Arlanda har vi väl alla testat?

Changi har heltäckande mattor på hela flygplatsen, någon sa att det var unikt men jag undrar om jag inte sett det i USA tidigare? Idag var flygplatsen väldigt lugn så jag gled runt och kollade restauranger och taxfree-priser. För dig som ska köpa ett par flaskor whiskey eller absolut är detta rätt ställe - 1L Absolut kostar ca 85 kronor och min flaska Jim Beam Black 1L kostade 120kr. Priset i Sverige är väl fyra gånger så högt?

Köp inte en märkesklocka här - även om priserna är lägre än i Sverige rekommenderar jag ett besök in till Orchard Road istället. Du sparar tusenlappar på att hitta rätt butik och genom att pruta. Som exempel: Breitling Emergency Mission (den med nödsändaren) kostar S$5800 här - 24.650 kronor. I Sverige får du punga ut 45.200kr för samma klocka - prisskillnaden motsvarar en flygbiljett hit i Business Class gissar jag :)

Free Internet ser man lite här och där - ett dussintal datorer står tillgängliga för gratissurfning på flera olika områden spridda över flygplatsen. Wifi finns överallt såvitt jag kunde se och dessutom hittade jag ett rum kallat Connect med små skrivbord där man kan ansluta sin bärbara dator oavsett vilken strömsladd man har. Jag fick någon megabit via ethernetkabeln.

Det finns också gott om utrymmen för att softa framför stora TV-skärmar med en kall öl i handen. Perfekt när man är trött efter en långflygning.

Jag växlade in alla mina Baht och Ringgit mot Indonesiska Rupiah. Tjejen överraskade mig genom att säga “Mr Martin, you are now a millionare”. Kolla in bunten med 50.000-sedlar jag fick! Kan tillägga att en krona motsvarar 1.200 rupiah.

Inatt sover jag på YMCA i Singapore så att jag får en shoppingdag inför resan till Melbourne imorgon. Målet är att hitta en liten present till Maria och kanske ett undervattenshus till min Canonkamera.

Passerade den här butiken där ett gäng välutrustade herrar erbjuder diverse smycken till turister.

Den här skylten såg jag vid ett övergångsställe - var den inte ganska fyndig? Under min shoppingrunda hittade jag ett undervattenshus som kostade ca 1.600kr men jag tyckte det var för mycket för ett spontanköp. Singapore känns inte lika exotiskt längre men ganska hemtrevligt eftersom det är så ordnat och lugnt här jämfört med Indonesien, Malaysia och Thailand.