bjornstrom.se

Vi lyfte från London vid 20.30 och landar i Doha vid 06.30. Det innebär att natten är ovanligt kort på grund av tidsskillnaden och dom flesta valde att hoppa över middagen. Jag somnade 30 minuter efter middagen var över - såg någon komedi med Jessica Simpson som jobbade på Walmart. Hon var ovanligt bystig (vilket säger en hel del) men efter halva filmen kändes ögonlocken väldigt tunga.

Frukosten bestod av färsk frukt och honungs-yoghurt vilket var väldigt fräscht.

Här ser man att planet gör en liten undanmanöver för att undvika Irakiskt luftrum. Inte långt kvar nu!

Känns bra att man hela tiden har koll på var Mecca är. Från att ha varit strax till höger passerade vi Saudi och hade Mecca i ryggen.

Efter landning visade Qatar Airways att passagerare i olika klass minsann har olika prioritet. På bilden ser ni ett gäng BMW 750iL som hämtade passagerarna i First Class. Jag satt och tog bilder och försenade hela Business Class gänget - det visade sig att ekonomiklass inte fick gå av planet förrän alla “framför skynket” hade klivit av och jag tillbringade ett par minuter med att ta bilder och packa väskan.

Lite pinsamt när jag såg flygvärdinnorna blockera alla ekonomipassagerare från att stiga av. Business Class passagerarna steg av planet och hade en egen buss. När jag satte mig i bussen åkte vi och fick därmed passera pass & säkerhetskontroll i all stillhet innan resten hann dit.

I Lonely Planet guiden står det att man ska ha med sig kontanter och ifyllda visaansökningar innan man försöker ta sig in i landet - annars hamnar man sist i kön och det tar en timme extra i onödan. Jag hittade inga papper att fylla i så jag kände mig lite dum när jag gick fram till passkontrollen utan varken kontanter eller ansökan. Inga problem. “Your creditcard” var enda frågan jag fick och en hundralapp senare (och cirka 90 sekunder) så hade jag passerat alla kontroller.

Kan vara bra att veta om man ska besöka Qatar som Svensk.

Det tog bara 10 minuter med taxi från Doha International till Mövenpick Tower & Suites. Hotellet är helt nybyggt och öppnade i November 2006 inför Asian Games 2006 som hölls här i Doha vilket var andra gången i Mellanöstern och första gången i ett Arabland. Ni har väl koll på att Iran inte räknas som araber - dom är ju perser.

Jag fick ett rum på 24:e våningen och man hade hygglig utsikt över en massa byggarbetsplatser - jag såg fem nya skyskrapor på väg att färdigställas från mitt rum!

Mitt rum hade ett litet kök och det som förvånade mig mest var grillen (bild nedan) - vem grillar mat på ett hotellrum? Jag kan inte tänka mig en situation där jag önskat mig en grill på rummet!

Hotellet var modernt och på 26:e våningen hittade jag ett poolområde som såg schysst ut (bild nedan) - men ingen verkade utnyttja anläggningen.

Det enda jag störde mig på var att deras concierge hela tiden försökte sälja på mig limo-färder vilket kostade 5 gånger så mycket som taxi men utan någon som helst skillnad. Ok - limon var en vit Honda Accord och taxin var ljusblå Ford Mondeo. Han fick antagligen provision på det så det var väl inte jättekonstigt.

Hotellet ligger bra till endast 500 meter från Corniche Doha - strandlinjen som går längst bukten. Qatars finaste hotell Four Seasons Doha och Sheraton Hotel Doha ligger inom gångavstånd från hotellet dessutom. 

Jag gav mig ut på stan för att få lite lunch och fick tipset - City Center Mall ligger bara 1 kilometer från hotellet. Tio minuter senare hade jag promenerat igenom minst fem byggarbetsplatser och kommit fram till shoppingcentret som följde traditionell amerikansk stil.

Här finns 350 butiker och du känner säkert igen namn som Starbucks, Häagen-Dazs, Carrefour, Debenhams, Vero Moda, Body Shop och Zara. Allt finns här blandat med lite skumma arabiska butiker. Hursomhelst var jag inte sugen på att shoppa - allt jag köper måste jag bära med mig på ryggen runt jorden och det lät inte så kul.

I mitten av gallerian hittade jag en stor hockeyrink. Här fanns både västerländska expats (ex-patriates eller inflyttade) och inhemska Qatariska barn som försökte spela hockey men det såg mer ut som brottning för dom hade inte jättekoll på skridskor.

Tro det eller ej - jag hittade en skidbacke här också! För 30 kronor per 15 minuter får man låna skidor och åka i en svagt sluttande backe med snö. Tänk dig - snö i Qatar! 

När jag berättade för folk att jag skulle till Qatar svarade hälften “aha, till Förenade Arabemiraten” vilket inte stämmer - Qatar är ett eget land ganska exakt lika stort som Skåne. Landet är platt med en högsta punkt på hela 103 meter över havsytan och till 98% består landet av öken av någon form. Det är varmt året om med en vanlig dagstemperatur runt 30 grader på vintern och en bit över 40 grader på sommaren.

Huvudstaden heter Doha och halva befolkningen bor här - 400.000 av ungefär 800.000 innevånare. Befolkningen i landet ökar blixtsnabbt (runt 10% per år) och ekonomin är väldigt god tack vare all olja och gas som finns i landet. Intressant nog är det bara 200.000 av dessa som faktiskt är medborgare i Qatar.

Klicka för stor karta över Qatar

Olja & Gas står för 85% av landets export och i nuvarande takt räcker oljan i ungefär 25 år till. Detta lilla land har 5% av världens gasfyndigheter - bara Ryssland har mer gas i sina reserver - vilket givit en ekonomi av västeuropeiska mått. BNP per capita ligger strax under svenska mått (högst i Mellanöstern) men då måste man inse att arbetare ofta tjänar 3000-5000 kronor i månaden - det finns en liten grupp som drar in enorma summor pengar på oljeproduktionen. Jag har aldrig sett en så stor andel Mercedes, Bentley, BMW och Lexus bilar tidigare! Det finns goda sociala funktioner som fri sjukvård, skolor för alla medborgare trots att landet inte har någon inkomstskatt.

Valutan heter Qatar Riyal som delas i 100 dirham. Som jag skrev tidigare går det ungefär två svenska kronor per Riyal.

Det officiella språket är Arabiska men det är inte några problem att göra sig förstådd på Engelska. Landet var ett brittiskt protektorat fram till 1971 vilket säkert påverkat hur utbredd Engelskan är i landet. Islam är den officiella religionen i landet och Sharialagar gäller men kvinnor har mer rättigheter än i exempelvis Saudi Arabien. I Qatar får kvinnor jobba och köra bil som exempel - men Burqa är väldigt vanligt bland inhemska kvinnor. Eftersom en stor del av befolkningen är inflyttade arbetare från Indien, Pakistan, Thailand, Filippinerna och Indonesien finns det gott om kvinnor som är klädda som i väst när man går på stan.

Landets Emir heter Shejk Hamad Bin Khalifa Al Thani och hans släkt har styrt landet sedan britterna lämnade landet för 35 år sedan. 1995 tog han makten från sin far. Landet är troget USA och upplåter en enorm flygbas till amerikanska flygvapnet i landets mitt.

Läs mer om Qatar:
CIA Factbook - Qatar
Wikipedia - Qatar

Doha ligger samlat kring en bukt och här finns stadens främsta utsiktspunkt the Corniche - franska för “strandlinje”.

Det var jätteskönt att bara sitta längs vattnet och känna varma ökenvindar svepa förbi. Väldigt varmt, lugnt och stilla till skillnad från dagarna i Stockholm innan resan. Jag promenerade från området nära vårt hotell ner mot marknaderna - en liten tur på 1.5 timme ungefär.

Dom här fiskarna håll på att göra iordning sina båtar inför morgondagens tripp. Känns lite konstigt med så sunkiga fiskebåtar och så glider dom runt i feta Toyota Landcruiser V8 eller Lexus LX460 - det verkar vara Qatars svar på Volvo V70.

Den här kissen hade ätit sig mätt på fisk imorse och tog en tupplur vid vattnet. Såg skönt ut!

Jag tycker det var spännande att gå runt på stan och titta på människor, byggnader och moskéer.

Landmark Mall. Vilken himmel!

Sheraton Hotel, Doha

I min Lonely Planet från 2004 anger man befolkningen till 600.000 personer i Qatar. Idag bor här 800.000 och man räknat med att ha nått miljonen 2010. För att få något grepp om siffrorna kan vi tänka oss en Jumbojet landa varje dag med nya innevånare.

Överallt ser man byggkranar och nya skyskrapor

Det ställer förstås enorma krav på att fixa bostäder, arbete och möjlighet att etablera en ny tillvaro i Qatar. Dubai har lyckats att förvandla sin image under som senaste tio åren - mycket tack vare flygbolaget Emirates som ser till att föra miljontals resenärer till det lilla emiratet.

Dom här husen låg strax norr om Doha och såg riktigt tuffa ut. När dom är klara kommer ytan vara täckt av konkava & konvexa spegelglas.

Qatar vill naturligtvis inte vara sämre och satsningen på deras flygbolag Qatar Airways är nästan lika massiv som Emirates tillväxt. Just nu pågår förberedelserna för nya Doha International som ska kunna hantera 50 miljoner resenärer redan 2010. Det är ganska mycket för ett land som inte har någon inrikestrafik, är relativt okänt och dessutom helt saknade kommersiella flygfält i landet för bara 50 år sedan.

Qatar satsar enorma summor på The Pearl - en konstgjord pärlformad ö strax norr om Doha som kommer rymma tiotusentals människor i en obeskrivlig lyxmiljö. Förebilden är naturligtvis “The World” i Dubai som bygger på samma koncept.

I bilen på väg hem mot the Pearl - i skala 1/48

Ön är klar och bygget har börjat - ett försäljningscenter står redan klart och det är där jag tagit bilderna av the Pearl i miniatyr. Dom verkade tro att jag skulle köpa lägenhet för jag fick ett glas champagne när jag klev innanför dörrarna.

Ser ni den lilla mannen som precis kommit hem från jobbet med svart skinnportfölj i handen!

Läs mer om the Pearl:
www.thepearlqatar.com

Mitt hotell erbjöd transport till och från flygplatsen med limousine för 190kr per resa. Det tyckte jag lät relativt överkomligt när man är van med Stockholmspriser. Efter min första (svettiga) dag med stadsvandring runt Doha testade jag en av stadens utmärkta ljusblå taxibilar.

Det finns bara ett taxibolag i Qatar och alla kör likadana ljusblå Ford Mondeo. Samma företag sköter för övrigt även limousinetrafiken och lokaltrafiken - smidigt att inte behöva hålla koll på företagsnamnen!

Fram till 2004 fanns en mängd olika taxiföretag och servicen varierade. I Lonely Planet nämner dom hur risiga taxibilarna är och att man ska se upp lite med priserna. Allt förändrades strax efter bokens utgivning - nu har ett företag monopol och allt fungerar jättebra tyckte jag.

Priserna är superlåga - 6 kronor står taxametern på när man kliver in i bilen och då ingår första kilometern. Därefter är det två kronor kilometern eller tjugo kronor milen - ingen mening att vandra runt i ökensolen i onödan med andra ord!

Jag hoppade in i en taxi och fick en tre timmar lång sightseeingtur av Doha med omnejd. Min trevliga chaufför var från Sudan och talade hygglig engelska. När jag var nöjd släppte han mig på hotellet och trots att jag åkt större delen av eftermiddagen slutade notan på 120 kronor!

Flygplatser är ett stort stressmoment för många - köande, dåligt med sittplatser, dyrt och allmänt struligt måste vara vanliga ord för att beskriva upplevelsen. Även för den som är Guldmedlem och/eller flyger Business Class har ofta samma problem - jag har väntat över en timme på incheckning på Kastrup i “rätt kö”. Undrar hur länge det tog för dom som stod i den 250 meter långa kön (runt korvkiosken) för att åka SAS ekonomiklass?

Qatar Airways Premium Terminal på Doha International satte ett helt nytt perspektiv på flygplatser!

Stressfri incheckning

Min bil stannar utanför terminalen. Precis som på ett hotell kommer en kille och hämtar mina väskor och en annan följer mig till incheckningen. Jag presenterar min biljett och bonuskortet och på 30 sekunder har jag ett boardingpass i min hand. Därefter väntar passkontroll och säkerhetskontroll (som nästan var lite väl enkel att passera) vilket inte tog mer än 2 minuter.

Personligt bemötande

Därefter passerar jag upp för en rulltrappa och möts av söta Leila på Qatar Airways. Hon hälsar mig välkommen och dubbelkollar vilken flight jag ska åka med. Därefter presenterar hon Loungen och önskar mig en trevlig stund.

Avslappnat och fräscht

Loungen är helt nybyggd och designad i arabisk stil med palmer och vattenfall. Jag slår mig ner i en skinnfåtölj och sparkar igång min iBook.

Middagsbuffé

Fräsch sparrissoppa med färskt bröd och hummos till förrätt. Sen chilimarinerad kyckling med grönsaker. Efterrättsbuffén hade nog min flickvän gillat. För den som ville ha drinkar fanns det en bar.

När det var dags att hoppa på flighten till Singapore kom en söt värdinna och hämtade mig. Jag åkte ner för rulltrappan och svängde vänster för att kliva på en liten buss till planet.

Jag blev helt såld på konceptet - tänk om det var så här smidigt och enkelt på alla flygplatser. Jag ser fram emot nästa gång jag besöker Premium Terminal i Doha!