bjornstrom.se

Det kändes jättehärligt att kliva av vid Métro Abbesses och börja klättringen uppåt mot Montmartre. Längs kullerstensgatorna ligger många mysiga restauranger men ikväll hade vi bestämt oss för en middag uppe vid torget intill Sacré Cœur.

Trapporna uppåt är ganska rejäla men utsikten från toppen är desto bättre - väl värt promenaden om jag säger så.

Maria firades med presenter efter avslutade Universitetsstudier. Hon fick en iPod nano med radio av mig - något hon önskat sig under en längre tid!

Middagen var jättemysig med väldigt god mat och goda viner. Det var runt 28 grader ikväll och mycket folk passerade på gatorna. Trevlig och personlig service förvånade - detta är ju turistkvarter och då vet man aldrig vad man får. Kan rekommendera “Cabaret de la Boheme” när ni ska äta mysig middag!

Läs mer om Montmartre på Wikipedia

Födelsedagsmiddagen var naturligtvis planerad men vi hade inte någon bordsreservation utan åkte ner mot Hôtel de Ville och vandrade söderut. Vi hade hittat ett område strax söder om Notre Dame som verkade fint. Efter 30 minuters sökande hade vi fortfarande inte hittat någonstans att äta - med kostym respektive högklackat och 30 grader utomhus blev det ganska jobbigt.

Plötsligt uppenbarade sig en jättefräsch skaldjursrestaurang. Allt jobbigt blev bra. Maten var grym och allting föll på plats. Jag insåg att mina skaldjursambitioner inte sträcker sig hela vägen till Ostron och små sjösnäckor. Det hindrade inte Peter, Maria och Maria från att frossa!

Min favorit blev en utmärkt Crème brûlée till efterrätt med Konjaksglaset intill. Varma, glada och mätta gled vi hemåt i Parisnatten. Härlig känsla!

Crème brûlée på Wikipedia

Det är olidligt varmt i London och vi behövde kyla ner oss med några kalla öl. Linus bor nära Tower Bridge så vi tog en skön promenad tvärsöver bron till ett jättebra Tapasställe. På vägen hem fick vi se en broöppning som ser väldigt dramatiskt ut med alla strålkastare och skuggor.

Bron är 244 meter lång med 65 meter höga bropelare och började användas 1894. Den är en av Londons mest kända turistattraktioner.

Läs mer om Tower Bridge på Wikipedia

Hela gänget samlades på ett tapasställe vid stora torget i Zaragoza för att fira Daniels och Vanessas sista kväll som ogifta.

Vi valde tapas från en stor disk och det fanns massor att välja mellan. Efter en lång dag i bilen var det grymt att släcka törsten med en kall Krombacher också.

Moa, Anna, Johan och Daniel ljuger ikapp. Anna gifte sig med sin Jonathan bara några veckor senare och ryktet säger att Moa & Johans kommande barn blev till under bröllopshelgen i Zaragoza…

Fredrik och Hanna kom ner vid midnatt och var utsvultna - deras flight från Köpenhamn med Iberia hade inte serverat mat. Sen hittade dom inte någonstans att äta längs vägen till Zaragoza heller.  Enda öppna stället när dom kom fram var McDonalds så det fick duga för ikväll.

Zaragoza är huvudort i provinsen Aragon och har cirka 800.000 innevånare. Staden i korsningen mellan Madrid, Barcelona, Valencia och Bilbao - alla ligger cirka 30 mil bort.
Staden är mer än 1000 år gammal och här finns massor av fina byggnader, torg och “kyrkor”. Världsutställningen 2008 kommer hållas här mellan 14:e Juni och 13:e September 2008 - kanske dags att boka hotellrum redan nu?

En mindre känd detalj är att staden har en flygbas som utgör reservflygfält för den amerikanska rymdskytteln - i en nödsituation kan den landa här om standardbanorna i USA inte tillåter landning.

Frukosten på hotellet var riktigt härlig med färska baguetter, goda ostar och serranoskinka.

Här kommer bröllopsfesten hållas senare ikväll. Vilket pampigt tak!

Vi vandrade runt på stan och blev klart positivt förvånade. Härliga stora byggnader och samtidigt mysig känsla av en lagom stor stad. Gott om caféer, tapasbarer och småaffärer att shoppa i. Vi tog en rundtur med turistbussarna och fick en bra överblick av stadskärnan som är koncentrerad till Paseo de la Independencia. Karta: Google Maps Zaragoza

Wikipedia: Zaragoza

Imorgon bitti kommer Magnus hit till Singapore och jag har en helkväll för mig själv. Jag vandrade några kvarter till Little India för att äta Chicken Jalfrezi - starkt och gott.

Bara i Singapore spolar dom trottoarerna med högtryck på kvällarna

Självklart sköljer man ner kryddig mat med Tiger Beer - nationalölet!

Vi hittade en liten artikel i Jakarta Post med bild över snöovädret som dragit in över södra Sverige och Danmark. Kändes väldigt avlägset ikväll!

Matt tog fram sin gitarr och spelade Blues för oss - han var riktigt duktig. Ett gäng Malaysier från ett hotell på fastlandet hade tagit båten över till Bunaken och diggade tillsammans med oss. Vi fick nygrillad färsk fisk och drack några Bintang i den varma natten.

Magnus imponerade på tjejerna genom att försöka lära sig lite lokala danser till musiken. Det var inte alltid i takt men han charmade alla med sina försök runt elden på stranden. “Vilken kväll!” sa vi till varandra innan vi somnade helt utslagna i vår Bungalow.

Vi gick runt på stan i några timmar och kände oss som Pamela Andersson på besök hos värnpliktiga. Varenda tjej följde oss med blicken och vi skapade uppståndelse när vi klev in på stadens motsvarighet till NK. Uppenbarligen kan det inte vara alltför många västerlänningar som besöker Manado. Jag blev generad av uppmärksamheten men Magnus tyckte bara det var kul.

Vid 19-tiden tog vi en Mikrolet - en ljusblå liten minibuss som går i linjetrafik - till Wisata Bahari för att äta middag med Indri, Matt och Linda. Vi hade bestämt oss för att slå på stort för att fira våra lyckade dagar på Bunaken.

Magnus fick lyfta upp en enorm kokosnöts krabba. Den såg inte så snäll ut och man hade nog tappat ett finger om man utmanat ödet och pillat på klorna.

Vi började med Satay - kycklingspett grillade i en söt soyasås.

Därefter tog vi in krabba och två sådana här 500 grams hummer. Hade jag lyssnat noga hade jag hört den viska: “Martin, vi ses snart igen...”

Kvällen avslutades på stans största nattklubb “Score” - vi skrattade gott åt det uppenbara namnet. Matt och Magnus drack brinnande blå drinkar.

Igår hälsade vi våra respektive bröder Mats och Peter farväl på restaurang Kungsholmen. Det var första gången jag åt middag där och jag blev positivt förvånad över hur god mat och trevlig stämning det var. Restaurangen har ett lite annorlunda upplägg som en slags exklusiv “food court” bestående av sex eller sju olika kök så att alla kan hitta något som passar.

Jag räknar med att Mats kommer ner till Australien redan i vår eller sommar och Maria hoppas att Peter tittar förbi inom kort också. Inräknat alla löften på avskedsfesten för två veckor sedan tror jag vi har uppemot 20 personer som ska titta förbi - vi får väl se hur många det blir!

Efter avslutad middag föreslog Peter att vi skulle förflytta oss till hotell Anglais där han hade rum för natten. Det blev en väldigt lång och bubblande fest - han beställde in flaska efter flaska med bubbelvatten med allt dyrare etiketter. När jag svarade nej på frågan “har du druckit Dom Perignon” så kom naturligtvis en sådan flaska in på bordet långt framåt småtimmarna.

Idag känns det riktigt tungt i kroppen och vi ska flyttstäda hela dagen - hur ska det gå? Larmklockan är ställd på 03.45 inatt och planet lyfter vid 06.35 från Arlanda…

Marias favoritskådespelare är Matt Damon som gjorde succé i filmen Good Will Hunting. Den filmen innehåller en scen som utspelar sig i en traditionell Boston bar men som i praktiken ligger i Toronto och heter Upfront Bar. Scenen jag tänker på är när Will Hunting träffar Skylar - tjejen spelad av Minnie Driver - för första gången och dom blir kära.

Måndag kväll är “Wing night 2-for-1” så det blev 1 pound (ca 500 gram) kycklingvingar med Honey/Garlic och Medium Hot glaze. Upfront bar låg bara 500 meter från vårt hotell så vi tog en kort promenad hem genom vintervädret och somnade tidigt även ikväll.