bjornstrom.se

För dig som gillar höjder och gärna åker upp i höga torn kan jag rekommendera glasgolvet i CN Tower som dock är placerat på endast 340 meters höjd.

Känslan är helt galen - för mig kändes det som att kliva rätt ut mot en säker död även om glaset är armerat och antaligen lika starkt som cementgolvet under mig. Ser ni hur tveksam jag ser ut?

Tio minuter senare har jag tagit modet att gå ut på metallramarna och titta rakt ner, svindlande känsla!

Sen var steget inte lika stort att gå ut på själva glasgolvet. Gissa om jag var nöjd!

Så här ser det ut när du tittar nedåt. Återigen - bilden visar inte hur det känns i magen när du tar steget ut mot glaset…

Snön hade börjat falla sent på eftermiddagen och när det var dags för oss att lämna hotellet var det så snöigt att vi tog en taxi till Air Canada Center eller “ACC” som dom säger i Toronto.

Vi var verkligen laddade när vi kom ner till arenan och stämningen var oväntat glad och trevlig. Till skillnad från svenska matcher är inte läktarna avdelade mellan lagen utan New Jersey fans satt blandade med Toronto fans.

På flera ställen runt arenan fanns det möjlighet att köpa Toronto tröjor, kepsar och gud-vet-allt. Jag blev faktiskt sugen på en Sundin jersey men när skulle man använda den?

När vi tog våra platser insåg vi hur bra vi hamnat och varför biljetterna var dyra. Nära plan och precis vid mittlinjen - vi hade hur bra sikt som helst. Lagen värmde upp när vi kom in och vi såg Sundin glida runt med sin lagkapten jersey med ett stort C på bröstet.

I taket hängde bilder på veteraner som spelat i Maple Leafs och där hittade vi minsann Börje Salming!

Självklart kan man inte sitta still i fem minuter utan att äta något. Här fanns en hel del att välja mellan - från kall öl, vin, drinkar, popcorn, godis till smörgåsar, pizza och diptallrikar. Allt levereras till din stol....

Vi tog in ett par kalla öl. Matchen kan börja!

Till ljudet av Metallicas “Enter Sandman” gled Maple Leafs in på plan och matchen rullade igång. Vilken känsla och vilka jubel när populära spelare fick sina namn upplästa av speakern!

Sundin är verkligen superkändis här i Toronto och grymt viktig för Maple Leafs spel. Tyvärr gjorde han inga mål i denna match och blev utvisad fyra gånger - tror han stod för nästan 50% av alla utvisningar helt själv :)

Vi hejade på för fullt och hade det jättebra. Vilket drag och vilken match! Toronto tappade ett mål i första perioden och gick in i periodvila med 0-1 trots att dom kändes betydligt starkare och hade dubbelt så många skott på mål.

I andra halvlek gjorde Jersey ytterligare ett mål och Toronto tappade lite fart. Sen kom 2-1 och då blev det fullt ös igen - riktigt kul att se. När hemmalaget gör mål är det världens drag på ACC med fyrverkerier och bra tryck i både högtalare och hemmapubliken. Wow!

Sista perioden mörknade allt för Toronto och matchen slutade 4-1. Trist - för vi hade fastnat för Maple Leafs - vårt nya favoritlag i NHL!

Gissa om det snöade på vägen hem? Trots att det bara var 1.5 kilometer att gå var man en levande snögubbe när man kom till hotellet. Skönt att värmen väntar - imorgon bitti flyger vi till San Francisco!

Notis: Här kommer två filmklipp finnas senare när vi får tillgång till bredband igen!

Morgonflighten med Air Canada var planerad till 08.30 som planerat trots snökaos i hela Toronto och hundratals inställda flighter. Vår hotellportier uppmanade oss att lämna hotellet redan 05.30 för att vara säkra på att komma ut i tid - risken för stopp på motorvägarna var alldeles för stor.

Vi hade dock inga problem alls och kunde checka in i god tid och fick 1.5 timme i Air Canada Maple Leaf lounge på flygplatsen.

Vår Airbus A319 var helt full och vi hamnade långt bak i planet. Flighten var planerad till 5.5 timme men på grund av av-isning blev allt försenat och vi stod på marken i mer än en timme innan vi lyfte. Trots det landade vi bara 40 minuter sent i San Francisco.

Vi blev ganska förvånade när den amerikanska immigrationskontrollen och tullen låg i...Toronto! Allt det där struliga var redan klart när vi gick ombord på planet och när vi landade i San Francisco räknades vår flight som en inrikesflight.

Flighten var inget vidare. Ganska trångt (jag är 190cm) och ingen service ombord utöver möjligheten att köpa snackboxar - dock endast med Kanadensiska kontanter...som vi hade i princip slut på! Jag somnade tio minuter efter vi gått ombord och vaknade när servicevagnen kom. Sen åt jag en halv macka (allt vi hade råd med) och somnade om när vi skulle landa - något mör i i kroppen.

Otroligt nog fungerade Star Alliance Priority-taggarna (som man får när man flyger Business Class eller är Guldmedlem) helt perfekt och våra väskor kom allra först på bandet och vi hann långt innan någon annan ens fått en väska.

30 minuter senare rullade vi väg med vår Cadillac från AVIS!