bjornstrom.se

Enligt vår ursprungliga planering skulle vi åka norrut till Montreal efter vårt besök i Boston men vi valde en annan väg och igår kväll valde vi att sova i Brattleboro, Vermont som ligger cirka 25 mil väster om Boston. Vår lilla turné i New England har inneburit en mängd nya stater att pricka av i listorna:

Conneticut, Rhode Island, Massachussets, New Hampshire, Maine och till sist Vermont. Martin ligger fortfarande före Mats med 20 besökta stater mot 14. Resan går vidare!

Efter ytterligare 45 mil västerut har vi passerat genom i stort sett hela staten New York (som är större än man kan tro) och städer som Albany, Syrachuse och Buffalo för att nå fram till Niagara Falls som ligger precis på gränsen till Kanada. Staden med samma namn var riktigt sunkig och inte en plats jag skulle vilja åka till på smekmånad (vilket många jänkare gör).

Själva vattenfallen var imponerande stora - men man ser mest ifrån Kanadensiska sidan faktiskt. Vi åkte till tullen och snackade lite om möjligheterna att korsa gränsen, efter en liten diskussion där vi försäkrade oss om att vi kan komma tillbaka till USA körde vi över gränsbron och möttes av en väldigt vacker Kanadensiska i gränskontrollen som tog ungefär 20 sekunder.

Kanada kändes genast trevligare än USA faktiskt. Vi växlade pengar till Kanada dollars och satte fart norrut mot Toronto som ligger ca 10 mil ifrån gränsen. Vi kom inte hela vägen utan stannade på ett schysst motel i förorterna ca 60km söder om Toronto.

Vi gjorde ett obligatorisk besök på “The Beer Store” som är en Kanadensisk version av Systembolaget - fast endast med öl. Det går inte att köpa öl någon annanstans, inte ens “folköl”. Öl är rejält mycket dyrare här än i USA dessutom.

Toronto är fjärde största stad i Nordamerika efter Mexico City, New York och Los Angeles - trots det är det väldigt hemtrevligt och det känns tryggt hela tiden även på kvällen. En gigantisk småstad skulle man kunna säga.

När man kommer till Toronto upptäcker man CN Tower som är världens högsta fristående byggnad - hela 533 meter eller nästan 4x Kaknästornet…

Utsikten uppifrån är enorm - man ser till Niagara Falls och ännu längre. På nedervåningen finns ett glasgolv som är helt genomskinligt, det krävs en del för att kliva ut i tomma intet på den här höjden.

Brevid CN Tower ligger hockeyarenan för Toronto Maple Leafs där bland annat Mats Sundin spelar. Vi bestämde oss ganska omedelbart för att stanna ett par dagar i Toronto - fint väder och väldigt trevligt helt enkelt.

Vi är tillbaka i USA igen och vi fick inga problem med gränsvakterna även om dom ställde lite frågor. Bron mellan Kanada och Port Huron Michigan var full av trafik som skulle passera gränsen och det tog ungefär 2 timmar att komma fram till själva gränsen.

När du landar i USA utan Visa får du ett sk Visa waiver som i princip ger dig 90 dagar i USA utan några som helst rättigheter. Endast ett fåtal länder får komma till USA under Visa waiver avtalet, Sverige är ett av dom. När du åker ifrån USA till Kanada förlängs inte dina 90 dagar utan dom tickar vidare precis som om du vore kvar i staterna, åtminstonde och du passserar gränsen med bil. Om du flyger är jag ganska säker på att ditt Visa waiver slutar gälla och du måste få ett nytt när du återvänder till USA.

När vi talade med gränsvakten frågade han mig: “So you are travelling through the USA with you wife?” - jag svarade: “He´s actually my brother” :D

Ungefär samma sak hände när vi passerade in i Kanada. Den snygga gränsvakten frågade “When will you go back to Switzerland?” - vi svarade “Hopefully never - we’re from Sweden"…

Idag åkte vi ifrån Toronto till gränsen (ca 20 mil) och sedan vidare genom Michigan: Detroit - Ann Arbor för att slutligen sova i Battle Creek ca 25 mil ifrån Chicago som är morgondagens mål.

Idag lägger jag till ett nytt flygbolag på listan: Air Canada. Vi ska till Toronto och jag valde att flyga Air Canada via Frankfurt för att få testa deras splitternya Boeing 777-300ER.

Air Canada har en snygg ljusblå färg på planen och troligen en av flygvärldens snyggaste logotyper: Maple Leaf i rött. Kolla in den där GE90-115B motorn på vingen - det är världens starkaste flygmotor alla kategorier. Du ser den lilla mannen och hans folkabuss i vänsterkanten som jämförelse, motorn är STOR!

Vi flyger ekonomiklass och jag tyckte inte det var värt besväret att ta bilder på flygstolarna - här bak ser alla stolar ungefär likadana ut. En trevlig nyhet var Air Canada Enroute systemet med widescreen skärmar vid varje säte.

Enroute hade en mängd olika TV-serier, filmer, musik och annat att välja mellan och var nog ett av dom allra bästa IFE (Inflight Entertainment) systemet jag har sett.

Jag brukar ta bilder på flygplansmat men det var verkligen inget speciellt på denna flight även om Maria tyckte maten smakade mums! Kort sammanfattning är att Air Canada följer sina systerbolag från USA i upplägg och matalternativ. Vi fick pizza innan vi landade i Toronto.

Har någon tänkt fel här? Varje säte har ett 110v uttag vilket är superbra om man ska jobba med sin bärbara. Men hur många har inte testat plugga in hörlurarna i uttaget? Jag vågade inte testa men jag gissar att man får rätt cool frisyr om man testar :)

Flighten var strax över åtta timmar och jag somnade direkt efter maten, landade lagom till lunchen innan landning.

Det var inte varmt i Stockholm när vi åkte men det var betydligt kallare i Toronto. Cirka fem minusgrader är nog en bra uppskattning och varken jag eller Maria hade med oss vinterjackor...vi ska ju åka mot värmen!

Jätteglada över att äntligen har kommit iväg - kramas i baksätet på en Lincoln TownCar taxi.

Vi har så mycket väskor med oss att en ryggsäck fick åka i framsätet…

Söndag kväll i Toronto och Maria klättrar i snödrivorna. Det är ett par meter snö på plogade parkeringsplatser och hela stan är vit. Jag kör sneakers och en fodrad huvtröja så man söker sig gärna till inomhusgallerior en dag som denna!

Ni som följt bloggen vet att vi passerade förbi Niagara Falls på vår stora USA roadtrip 2004. Då var det sommar - idag är det minusgrader och hela vattenfallet är täckt av is vilket förvånade mig lite eftersom rörligt vatten inte brukar frysa så lätt.

Vi åt på Sheraton Niagara Falls på 13e våningen och kunde spana på vattenfallen samtidigt som vi fick en oväntat billig lunch. Precis som i Las Vegas lever orten på Kasinoverksamhet vilket brukar innebära billiga måltider och starka drinkar.

Utsikten över Niagara Falls på vintern från Kanadensiska sidan. Till höger på bilden är det stora “hästskofallet”. Som ni ser går det inte att åka den klassiska “Lady of the Mist” turen med båt fram till själva fallet för det var flera meter tjock is.

Det är fascinerande att stå precis vid kanten och se vattnet accelerera för att falla 55 meter. En tunn kall dimma sprider sig över området - FZDZ som min Meteorologilärare Anders skulle ha sagt!

Niagara Falls är kul att se men området är alldeles för exploaterat för att man ska vilja stanna här länge. Tanken att många amerikaner kommer hit för att gifta sig känns absurd faktiskt.

Jag hade tänkt köra bil till Diamond Aircraft fabriken i London, Ontario för att göra en factory tour och se hur flygplanen tillverkas - men det var 20 mil enkel väg och nu är vi ju på parsemester så det får vänta till nästa gång!

Marias favoritskådespelare är Matt Damon som gjorde succé i filmen Good Will Hunting. Den filmen innehåller en scen som utspelar sig i en traditionell Boston bar men som i praktiken ligger i Toronto och heter Upfront Bar. Scenen jag tänker på är när Will Hunting träffar Skylar - tjejen spelad av Minnie Driver - för första gången och dom blir kära.

Måndag kväll är “Wing night 2-for-1” så det blev 1 pound (ca 500 gram) kycklingvingar med Honey/Garlic och Medium Hot glaze. Upfront bar låg bara 500 meter från vårt hotell så vi tog en kort promenad hem genom vintervädret och somnade tidigt även ikväll.

Förra gången jag var här under varma sommaren 2004 fick jag ett jättebra intryck av staden. Jag skrev till och med att Toronto var en ny favoritstad. Idag är det ungefär 40 grader kallare sist och det påverkar såklart intrycket precis som Stockholm gör sig allra bäst på sommaren.

Spårvagnarna är moderna och är ett trevligt sätt att ta sig fram i stadskärnan när det är lite varmare utomhus. På vintern har dom något mycket smidigare!

Toronto PATH är världens längsta underjordiska shoppingkomplex enligt Guiness rekordbok. Totalt 27 kilometer underjordiska gångar kopplar ihop stora delar av stadskärnan så man slipper gå ut i kylan eller i hettan på sommaren! Dessutom är det byggt på ett ganska mysigt sätt så man behöver inte vara orolig för att bli rånad. Bilderna ovan visar delar av systemet - överst ser ni stora gallerian på Yonge Street, underst är en bild från bottenvåningen på en skyskrapa. Tuff arkitektur va? Känns lite som taget ur filmen Matrix på den sista bilden :)

Toronto har en vild blandning av restauranger av alla sorter - en avbild av stadens blandade befolkning. Min lunch bestod av Pad Thai på utmärkta restaurangen Springrolls som erbjöd ett modernt asiatiskt kök för den lilla plånboken. Vita linnedukar och bordsservice - ändå kostade min lunch ca 65kr inkl förrätt!

Vi hittade en mindre kopia av kända Flatiron Building från New York. Samma byggteknik och lika smal byggnad.

Hockey Hall of Fame är något för alla hockeyälskare. Här hittar du bilder, filmer och troféer - till och med Stanley Cup bucklan! Det finns en massa aktiviteter som att provskjuta puckar mot virtuella målvakter och en rejäl butik med NHL prylar. 

Toronto Maple Leaf har en populär svensk lagkapten - Mats Sundin. Självklart var vi tvungna att försöka få tag i biljetter men det var inte helt enkelt. Varken jag eller Maria är direkta hockeyfanatiker och går aldrig på hockey i Sverige men en NHL match måste man ju ha sett!

Alla hemmamatcher för Maple Leafs är i princip slutsålda. Vi började kolla på Ticketmaster.com redan tre veckor innan matchen men det fanns inte en enda biljett att tillgå. När vi landade i Toronto fick vi tipset att befinna oss utanför arenan innan matchstart för att köpa biljett på andrahandsmarknaden - det finns alltid folk utanför som försöker tjäna en slant genom att sälja sina biljetter dyrt.

Imorse sa Maria: “Ska du inte kolla Ticketmaster igen om det finns något” och jag tänkte först säga att det knappast var värt tiden men jag gjorde ett försök - och det fanns biljetter! Först tvekade jag när jag såg priset men samtidigt blev totalsumman troligen lägre än vad vi skulle få betala för andrahandsbiljetter så jag tog ett sekundbeslut och klickade på “köp”.

You purchased 2 tickets to:

Thanks again for using Ticketmaster.

Totalpriset blev strax under 400 Kanada dollar eller ca 2.500kr. Matchen börjar om några timmar…

Jag har besökt några av världens högsta byggnader tidigare - bland annat Taipei 101 som är 508 meter hög. CN Tower är dock världens högsta fristående byggnad och har den allra högsta obervationsplatsen på 447 meters höjd (konstigt nog verkar allting i Kanada vara “världens största/bästa/längsta” etc, har dom mindervärdeskomplex mot storebror USA kanske?). På bilden nedan markerad med “space deck”:

Det är helt absurt högt - sätt Kaknästornet ovanpå Eifeltornet och det räcker ändå inte riktigt. Mina bilder gör inte tornet rättvisa utan du måste faktiskt åka hit och testa Skypod själv. Läs mer om SkyPod och CN Tower här.

Ta en titt på byggnaderna nedanför. Husen längst till vänster på bilden har mellan 30 till 40 våningar - mer än några hus jag känner till i Stockholmstrakten. Ändå ser dom ut som byggda för myror långt, långt där nere.

Skypod är en rund utsiktspunkt ca 100 meter längre upp i tornet än den vanliga utsiktsplatsen där restaurangen finns. Utsikten är enorm och på en solig molnfri dag ser man ända till Niagarafallen. På bilden ovan ser du att glaset lutar inåt så man verkligen ska kunna uppleva höjden rakt nedåt.