bjornstrom.se

Cosplay utanför Akihabara station. Läs mer om Cosplay

Hövliga vakter vid utfarten från ett parkeringshus. När en bil ska korsa gatan stoppar vakterna gångtrafikanterna och bugar sen hövligt när bilen passerat. Så annorlunda men så coolt!

Lexus LS430 visar sina rötter - Toyota Celsior heter den i Japan.

Olof råkar trycka på fel knapp i massagestolen och det “magiska fingret” träder in i aktion. Kolla minen!

Toalettpapper är omodernt - kolla in vår toalett på hotellet. Här får du både sköljning, spolning och torkning i ett. Kändes lite oroligt första gången!

Tiden går fort när man har kul - och det har vi verkligen haft. Alla bilder från Tokyo ni har sett i denna blog är tagna under tre intensiva dagar. Riktigt spännande att hela tiden få “wow” upplevelser i detta land som är så rikt och tekniskt avancerat men inte alls så påverkat av västerländska influenser.

Jag förväntade mig en fruktansvärt dyr stad och många problem på grund av bristande kunskaper i Japanska - så blev det inte. Centrala Tokyo är säkerligen inte representabelt för hela landet - många fler utmaningar väntar utanför stadens hjärta. Räkna med att jag kommer tillbaka till Japan - kanske en roadtrip från Hokkaido i norr med avslut på Okinawa i söder?

Jag tänkte samla lite intressanta fakta om Japan för dig. Jag hade en bild av ett relativt litet land i Stilla Havet men faktum är att Japan faktiskt är nästan lika stort som Sverige (91% av vår landyta) och hela 127 miljoner människor gör att befolkningstätheten är 14 gånger högre än vi är vana vid. Japan har världens längsta medelålder - dom lever ett par år längre än vi i snitt faktiskt.

Befolkningen är väldigt homogen med mer än 99% av Japanskt ursprung - annars är Koreaner, Kineser, Brasilianer och Filippiner dom största etniska grupperna men tillsammans är dom färre än en miljon. Som västeuropé är man relativt exotisk i Tokyo och väldigt ovanlig på Japanska landsbygden där folk ogenerat tittar storögt. Intressant är att över 60% av all mat importeras till landet - faktum är att Japan står för 15% av allt fiske i världen.

Japan är idag världens näst största ekonomi efter USA och utvecklades fantastiskt snabbt under 1960-talet med över 10% BNP ökning per år. Siffran sjönk under 70 och 80-talet till runt 4% och idag endast cirka 2,7% precis som i Sverige. En enorm statsskuld kombinerat med allt äldre befolkning gör att många ser oroligt på framtiden och väljer att spara sin intäkter - vilket också hämmar tillväxten. BNP per capita är cirka 10% högre än i Sverige, antalet arbetslösa är betydligt lägre. Intressant nog ligger Sverige och Japan i topp när det gäller ekonomisk jämlikhet räknat enligt Gini Index. Här har du topplistan med Danmark i topp, Japan som 2:a och Sverige som 3:a.

Stor karta över Japan

Japans två stora flygbolag ANA och Japan Airlines tillhör allianserna Star Alliance respektive Oneworld och har följdaktligen jobbat för att samla sina partners i egna terminaler. Jag är på väg till Taiwan med United Airlines och fick chansen att se nya Narita terminal 1 som öppnade för bara några dagar sedan. Olof flög med China Airways och hamnade på en helt annan terminal - där försvann våra chanser att lounga ihop!

Incheckningen gick supersmidigt eftersom dom delat upp diskarna efter olika klasser: Ekonomi, Business Class och First hade egna köer - och Star Alliance Gold medlemmar hade en helt egen incheckning. Där var jag helt ensam så incheckningen gick blixtsnabbt och sen var det raka vägen till den nyöppnade ANA loungen. Den var ovanligt stor och fräsch med trådlöst nät, Sakébar, Noodlebar, små kontorsbås om man behövde jobba och stora Plasmaskärmar med internationella tv-program.

På vägen mot planet gled jag förbi United Red Carpet Club loungen mest för att ta en bild på nedanstående ölmaskin som diskuterats hejvilt på Flyertalk. Man stoppar in glaset på en liten hylla och trycker på ölknappen så fylls glaset med perfekt mängd öl & skum. Smidigt med självservering!

Jag har flygit United i Business tidigare (United Premium Service inrikes mellan LAX-JFK i julas på Boeing 757) och var inte imponerad efter att ha blivit bortskämd med Singapore Airlines. Idag ska jag flyga en internationell sträcka med deras Boeing 777. Redan när jag kom till gaten såg jag att planet var gammalt och inte följer deras nya färgschema.

Vid gaten finns två gångar till planet - en för First/Business och en separat för Ekonomi. När jag kommer till planet står ingen och möter mig så jag går till min plats som är längst fram i Business kabinen och lägger upp väskan. Får övertala en flygvärdinna att ta min kavaj och sätter mig. Efter en liten stund kommer en annan flygvärdinna fram och undrar vem jag är och vill se mitt Boarding pass. Förklarar att hennes kollega redan hängt bort min kavaj och hon nöjer sig med det. Inget direkt välkomnande eller något bubblande att dricka.

Stolarna är sköna och går att luta rejält för att få sovställning. Tyvärr är dom inte elektriska utan pneumatiska vilket tog en liten stund att förstå. Stolarna är utrustade med dom minsta skärmar jag sett (se nedan). Jag satt i främre Business kabinen med endast två rader - längre bak finns cirka 10 rader till. Trots det kändes inte omgivningen speciellt exklusiv och vi hade skrikande barn i raden bakom.

Enda höjdpunkten på denna resa var maten som faktiskt var riktigt hygglig. Inte lika exklusiv känsla som på Singapore och Swiss men rejäla portioner och oftast en stek som huvudrätt. Avslutade med chokladtårta. United erbjuder även “channel 9” i hörlurarna där man kan följa trafikledning & piloter i deras radiotrafik - kul för en flygsnubbe som jag.

När vi landat får jag tillbaka min kavaj och mitt boarding pass. Tydligen har flygvärdinnorna sökt igenom min kavaj utan att fråga mig om det var ok - kändes ju lite oförskämt. Med stressade amerikanska flygvärdinnor kanske man inte ska bli förvånad.

Det vore ok att flyga United om biljetterna kostade betydligt mindre än deras Asiatiska konkurrenter men så är det ju inte - speciellt inte på en RTW biljett. Ska göra mitt bästa för att undvika UA i fortsättningen.

Flygningen tog 3.5 timme och i Taipei fick jag gå igenom denna FLIR (infraröd) kamera som avslöjer eventuell feber och SARS risk. Olof väntade på mig i terminalen och vi satte oss i en bil på väg mot hotellet.

Computex är den bästa mässan om man vill hitta nya datorprodukter och tillbehör - vi åker hit varje år för att se vad som är nytt och träffa leverantörer. Mässan är inte lika stor som Cebit i Hannover eller CES i Las Vegas men för oss är den optimal. Vi har byggt upp en hel del erfarenhet och ett bra kontaktnät i Taipei vilket underlättar rejält och skapar personliga band med leverantörerna.

På mässan hittar du rätt mycket kopior på redan etablerade varumärken - ett exempel ovan är MP3 spelarna som är misstänkt lika iPods.

Jag gillade den här Wifi-stationen för montering i Caféer eller andra allmänna utrymmen. Betalning görs med mynt och därefter skriv ett litet kvitto ut med nätverktets lösenord. Smart! En snabb och kort marknadsundersökning visade dock att dom flesta föredrar kortbetalningar så jag slog inte till direkt.

Olof hittade en 47” Touchscreen skärm som man kunde använda för målning. Såg riktigt roligt ut!

Vi besökte Taipei 101 förra året också men då var inte takvåningen öppen. Nu kan höjdrädda verkligen få känna vindarna dra i kroppen uppe på toppen - huset är 508 meter högt. Förra året skakades Taipei av en jordbävning bara fem timmar efter vi varit uppe i huset - det fanns med i bakhuvudet när vi åkte upp denna gång. Skulle inte vilja testa en 7.0 på Richterskalan längst uppe i detta hus även om det ska klara alla möjliga jordbävningar utan problem.

Otroligt nog kände jag inte av svindelkänslorna denna gång. Var ganska nöjd där uppe på toppen!

Någon timme efter midnatt var det dags för Sverige mot Trinidad Tobago - en match som säkerligen skulle sluta med svensk vinst. Vi drog till Brassmonkey - en bar i närheten av hotellet där ett par hundra personer samlats för att se matchen. Gissa om vi blev förvånade över att träffa ett gäng svenskar på plats!

Vi firade hejvilt men det blev inga mål och ingen vinst. Gissa om våra leverantörer retade oss dagen efter - vi hade ju varit minst sagt självsäkra på vinst dagen innan! Observera Taiwaneserna med Zlatantröjor nedan!

Dagarna i Taipei gick kvickt. Computex mässa på dagarna och leverantörsmiddagar på kvällarna - verkligen fullt tempo. Sista dagen passade vi på att småshoppa lite innan det var dags att åka mot flyget. Olof flyger hem direkt till Sverige via Bangkok och Amsterdam - jag ska till Singapore ikväll.

PoopScoop var ett givet köp för Olof.

Jag hittade 99magazine - tänk om man kunde startat en tidning med samma namn!

Ipevo gör riktigt tuffa Skypetelefoner. Jag köpte en Free1 telefon till Maria så man kan hålla kontakten lite bättre & billigare. Detta är deras stora konferenstelefon. Sätt en sådan här i varsitt konferensrum på spridda platser och börja snacka. Gratis. Inte dumt!

Framåt eftermiddagen var det dags att glida ut mot flyget. Tiden går fort när man har kul!

Jag checkade in på Singapore Airlines och gick mot Raffles loungen. Där pågick ombyggnad så alla fick använda First Class loungen som var riktigt trevlig. Tyvärr hade dom tagit bort all Dom Perignon och andra läckerheter för oss simpla Business-resenärer men jag klagade inte ändå. En som definitivt inte klagade var Olof som skulle vänta sex timmar på sin flight. Här fanns god mat, alla drycker du kan tänka dig och små rum med sängar (!) där man kunde slappna av. Naturligtvis fanns dusch, tv-apparater och trådlöst nät. Olof led inte.