bjornstrom.se

Denna mässa är ganska unik eftersom den är öppen för allmänheten och ger möjlighet att handla direkt ur montrarna, blir lite som Skärholmens marknad fast utan stöldgods :)
Fanns en del nyheter att kolla på, bland annat nya Nintendo DS, Canon EOS350D och lite annat skoj.

Bildreportage från 99mac

Jag blev tipsad min polare Brian från USA att YMCA är ett schysst ställe att sova på när man är i Singapore, därför åkte jag raka vägen dit så fort jag landat. Första natten hade jag ett singelrum som kostade ca 350kr för en natt som jag tyckte var helt överkomligt. Andra natten bytte jag till ett dormroom, dvs ett korridorsrum som delas av fyra personer. Det kostar bara 105kr natten och fungerar lika bra, man träffar ju dessutom trevligt folk så jag är jättenöjd.

Glömde jag säga att det finns en jättestor pool på taket också? Supernajs när man kommer hem efter en varm dag på stan.

På bilden ovan ser du min säng, jag sover nederst och ovanpå bor en Malaysier som jobbar i Cyberjaya strax söder om KL. Cyberjaya kommer jag skriva mer om senare när jag varit där - det är Malaysias svar på Silicon Valley och kan vara ett utmärkt ställe att starta ett nytt företag. Till höger på bilden ser du en snubbe från Belgien som bara har fyra dagar kvar innan han åker hem men han ska klämma in ett besök på Tioman Islands i Malaysia dit jag själv åker imorgon.

Förutom dessa två herrar bor även en Indier i rummet - han jobbar som DJ och kommer ifrån New Delhi. Vi satt och snackade halva kvällen igår och insåg att vissa saker är likadana oavsett var man bor och andra saker skiljer sig sjukt mycket.

Du hittar YMCA Singapore på 1 Orchard Road mitt i centrala Singapore intill Dhoby Ghaut tunnelbanestation. Härifrån når du det mesta på 5-10 minuter genom att promenera åt valfritt håll.

Jag tog tunnebanan ner till Harbourfront och käkade frukost. Hoppade på bussen ner till Sentosa Island som ligger längs Singapore:s sydkust. Den lilla ön är helgnöjet dit man åker för att bada eller exempelvis besöka Underwaterworld där jag tittade in. För 75 kronor får man se lite fiskar och hajar och det var väl helt ok om man inte varit på SeaWorld i Florida såklart. Dom hade en delfinshow oxå men det var sjukt dåligt återigen i jämförelse med det man sett tidigare.

Ön är dock perfekt för alla. Dom små kan springa runt och kolla på djuren när pappa tar en öl och njuter av flera tillgängliga Wifi-nät (se kartans nedre högra hörn) - bra initiativ faktiskt.

Jag träffade en trevlig tyska kallad Pia i internet-rummet på YMCA. Hon bodde på hotellet tillsammans med sin mamma i ett par veckor innan hon skulle åka hem till Tyskland efter sex månaders praktikplats i Singapore. Hursomhelst undrade dom om jag ville följa med och käka i Chinatown och det tackade jag självklart ja till.

Pia övertalade mig att äta Stingray som tydligen skulle vara jättegott - kändes ju lite trist eftersom det är mitt favoritdjur. Trots det bestämde jag mig för att testa och det var verkligen smaskigt om än lite starkt - dom fegar ju inte med kryddorna här nere. Förutom Pia och hennes Mamma (ja, det var inte någon kärleksdejt här inte!) så följde några bekanta med under kvällen. Snubben till höger på bilden jobbar med videoredigering och körde naturligtvis Mac så vi fick en hel del att tala om.

Klockan 07.30 ringer alarmet på min mobiltelefon och jag sätter fart. Målet är en busshållplats cirka 3 kilometer bort där en direktbuss ifrån Singapore till Mersing i Malaysia går klockan 09.00. Jag hinner dit efter en kilometers språngmarch med dubbla ryggsäckar som gjorde mig l-i-t-e svettig. Tyvärr är bussen fullbokad! Succe!

Jag får lite tips om att det går bussar ifrån Jahor Bahru som är gränsstaden på andra sidan bron in i Malaysia som dessutom är mycket billigare. Jag bestämmer mig för ett försök och tar en taxi till gränsen. Efter att ha fått en liten utresestämpel vandrar jag över bron tillsammans med två malaysier. Översta bilden är en sista titt på tryggheten i Singapore.

Bron är 1.5 kilometer och sedan kommer en gränsstation som jag råkade vandra igenom av misstag, inte direkt samma koll här som på andra sidan bron! Jag fick gå tillbaka och korsa alla filer för att gå in i en kontroll för resande utan bil. 10 minuter senare var jag i Malaysia och man fick direkt se hur stor skillnad det är mellan länderna, mer eller mindre kaotiskt, slitet och smutsigt. En massa taxisnubbar försökte lura mig men jag hittade en taxi på ett bättre ställe lite längre in i byn som körde mig till buss-stationen för 14 kronor. Det var tydligen 4 kronor för mycket men det kändes som att färden på 6 kilometer var värd pengarna ändå!

Jag kommer fram till den minst sagt ruffiga stationen i Johor Bahru och börjar leta efter rätt buss mot Mersing. Några skumma gubbar vill övertyga mig om att ta en riktigt risig buss mitt ut i ingenstans eftersom alla andra bussar till Mersing är fulla. Jag väljer att inte lita på dom men tyvärr har dom rätt - det finns inte en ledig plats.

Jag sätter mig lite halvt motvilligt på den risigaste buss jag någonsin åkt med mot en liten stad som heter Kota Tinggi cirka 4 mil norrut. Det går faktiskt riktigt bra även om jag sticker ut lite mot den övriga publiken på bussen. Resan kostar 4.50kr för en timmes resa!

Väl framme i Kota Tinggi är jag ensam västerlänning inom sikte med en publik av cirka 150 personer som väntar på olika bussar i denna muslimska stad. Min lokalbuss mot Mersing ska gå 45 minuter senare så jag köper lite CocaCola och Pringleschips till lunch, trots att jag handlar en hel påse full med grejer kostar det bara 14 spänn. Efter en tio minuter glider en skön taxichaffis fram och erbjuder taxiresa direkt till Mersing vilket sparar mig minst en timme. Jag blir lite tveksam men ser att två andra ska åka med och väljer att följa med. Resan är nio mil och det ska kosta mig 20 ringgit - cirka 40 kronor. Överkomligt känns det som.

Jag glider ner i baksätet och vi puttrar iväg i vår Toyota Crown norrut mot Mersing. Mina Pringles mättar magen och jag lutar mig tillbaka när chaffisen drar på 50 Cent på högsta volym. Lite skum känsla att glida genom landskapet som mest består av djungel och lyssna på “fifty”. En timme senare är vi framme och resan var väldigt odramatisk även om det här med vägregler, heldragna linjer, omkörning i kurvor med skymd sikt osv inte är något som berör folk här nere. Med en liten buddhasymbol i framrutan kan väl inget gå fel?

Jag lägger med en karta så att ni bättre hajar avstånden och var alla orter ligger. Malaysia har två delar varav ena biten ligger söder om Thailand på denna halvö och den andra delen ligger på norra Borneo men dit hade jag inte tänkt åka på denna resa.

Singapore utgör sydspetsen och är ett eget land sedan 1965. Jag åkte över gränsen till Johor Bahru, vidare till Kota Tinggi mot Mersing på östkusten. Därefter vidare mot Pulau Tioman (Pulau betyder ö) som är kvällens mål. Från Singapore till nordöstra hörnet är det cirka 35 mil fågelvägen och tvärsöver ön är det cirka 22 mil. Inga jätteavstånd och vägarna är faktiskt riktigt bra.

Min plan just nu är att göra Tioman först, sedan vidare på Kuala Lumpur, upp till Pulau Perhentian i nordöst och sedan tvärsöver till Langkawi i nordväst innan jag glider in i Thailand. Man ska inte passera gränsen i nordöst eftersom det är relativt oroligt i området pga muslimska separatister.

Väl framme i Mersing på östkusten skulle jag betala för min taxifärd och plötsligt hade priset minskat från 20 till 12 ringgit - 24 kronor alltså. Helt ok för nio mil!

Jag köpte en biljett med nästa speedboat över till Tioman islands för 70 kronor och bokade samtidigt två nätter på “Johan’s resort” vilket kostade 150 kronor per natt för en Chalet med airconditioning. Min tanke var att testa två dagar med AC och sedan två dagar utan för att se hur stor skillnad det var, om man nöjer sig med fläkt och myggnät kostade det vara 50kr per natt(!)

Vår lilla båt är utrustad med inte mindre än tre stycken 200 hästars Yamaha utombordare så det går undan när kapteten drar på. Jag träffar lite glada svenskar ombord som rest i 1.5 månad redan i Indonesien och Filippinerna. Det sistnämnda landet verkar vara ett jäkla ställe där man verkligen får passa sig för diverse otrevligheter som väpnade rån och folk som snor dina grejer på bussarna osv.

Tioman Islands ligger granne med Tenga - ön där man spelade in första omgångens Robinson på. Resan tog iallafall en timme och sedan gled båten fram mellan en mängd bryggor på ön tills vi kom fram till ABC Batang där jag klev av.

Tioman islands är fortfarande väldigt oexploaterat och “äkta” jämfört med många andra öar i Malaysia och Thailand. Jag blev lite förvånad att bara cirka 70 personer bodde på hela den här sidan av ön förutom mig - man lärde känna folk på nolltid. Det var helt makalöst fint och exotiskt att kliva i land och gå mot min Chalet. Vattnet är turkost, djungeln täcker kullarna som är upp till 1000 meter höga som mest, ljumma vindar från havet och trevliga människor.

Tur att man inte är muslim iallafall. Om dom köper en öl eller ens säljer en öl till en turist väntar upp till 10.000kr i böter, tre års fängelse och upp till sex piskrapp. Inte gottis om vi säger så. Trots att Malaysia är muslimskt finns ändå alkohol att köpa, i en taxfree shop på Tioman fanns 1L Absolut för 95 kronor men jag köpte en liter Jim Beam istället för 83 kronor.

Mitt “hotell” heter Johan’s place vilket låter svenskt men det finns tydligen ingen känd koppling till någon svensk. När jag checkade in visade det sig dock att ungefär 1/3 av gästerna är svenskar, dom flesta är par som rest till ön för romantiska kvällar i solnedgången.

Jag promenerade upp mot mitt Chalet när jag möter två apor med skägg som springer förbi - jag blev så förvånad att jag inte hann ta en bild! Ovan ser du bild ifrån min veranda och mitt rum med airconditioning på väggen. Jag hade tre bäddar och separat badrum.

Det är svårt att vara stressad på den här ön. Jag solade, snorklade över korallrevet, käkade goda måltider på två restauranger längs vattnet och gick på långpromenad till öns flygfält en halvmil längre bort. Av någon anledning hade jag glömt att köpa solskydd och det kändes som att ett inköp var motiverat med tanke på hur stark solen är här nere.

Upptäckte också hur svårt det är att smörja in hela ryggen när man inte har hjälpande händer - fick en skön liten röd rand på ryggen som bevis. Ska nog ta med mig någon snygg tjej nästa gång jag åker hit ;)

I guideboken finns en väg tydligt markerad men som man ser på bilden ovan är den inte speciellt bred och när det bli möte med alla dessa mopeder är det trångt! Det finns några bilar på ön - alla verkar köra Mitsubishi Pajero 4x4 - men dom flesta fräser förbi på sina mopeder. Malaysiska myndigheter har godkänt en utbyggnad av vägnätet på ön så några turister kommenterade att en nedräkning pågår innan en massa resorts öppnar på ön och dess unika charm försvinner. Tyvärr har dom nog rätt.

Jag träffade på två glada svenskar som var erfarna jordenrunt-glidare. Jonas och Daniel har bland annat rest med rosa bussarna i Sydamerika under flera månader och hade många sköna historier. Vi käkade frukost ihop innan dom drog på hiking genom djungeln till andra sidan ön. Jag la mig på stranden och började bygga lite solbränna, jag var blekare än en död person när jag kom hit. Kombinera det med 196cm (med Timberlands), blond stubb och Oakleys så har du en ovanlig snubbe kan jag lova - dom inhemska öborna kollade fler än en gång.