bjornstrom.se

Jag landade i Frankfurt strax före halvfyra och ANA lyfter inte förrän 20.45 mot Tokyo. Som Eurobonus Guldmedlem får jag besöka Lufthansa Senator Lounge som normalt sett är avsett för First Class passagerare. Jag passade på att ta mig en rejäl dusch och kände mig mycket fräschare efteråt - natten tillbringades ju på en kall & fuktig båt i sovsäck.

I loungen finns en buffé med delikatesser, Gulaschsoppa, Chili, efterrätter och smågodis. Till detta servereras alla former av drycker men inte några ädla champagner som i Singapore Airlines lounge i Singpore. Jag sjönk ner i en stor skinnfåtölj och läste tidningar. Tyvärr erbjuds inte fritt internet men det fanns små arbetsrum där man kunde göra klart viktiga offerter eller slösurfa via Vodafones dyra internetabonnemang.

Vid incheckningen berättade personalen att planet minsann var helt fullt idag. Normalt sett är alltid Business Class och First Class fullbokade men idag var även ekonomiklassen utsålt till sista sätet. Carina på SAS hade lyckats knipa plats 82K vilket är den mest optimala platsen på detta flygplan - nödutgång på övervåningen med fönsterplats. Fyra meter benutrymme räcker ganska långt - jag hade kunnat ta med mig en Toyota Yaris på planet :)

Övervåningen har 18 platser på denna Jumbo och alla säten går att konvertera till sängar när det är dags att sova. Flighten är “bara” 10 timmar och 50 minuter och inleds med en sexrätters (!) Japansk middag som var helt annorlunda från något jag tidigare ätit på ett plan. Rökt Ål i teriyakisås var bara en rätt på menyn (klicka för hela listan) som avslutades med en jättegod chokladmousse.

Med mat i magen var det dags att somna in så jag tog fram mitt täcke och kudde. Åtta timmar senare vaknar jag och missade nästan frukosten. Slog på lite ryggmassage innan landning så man kände sig fräsch. ANA påminner mycket om tyska Lufthansa - det är precision i alla delar men inte överdådig lyx som på Singapore Airlines. Jag steg av planet väldigt nöjd och resan gick fruktansvärt kvickt - precis vad man kan begära i Business Class. Nu är jag i Japan!

Japans två stora flygbolag ANA och Japan Airlines tillhör allianserna Star Alliance respektive Oneworld och har följdaktligen jobbat för att samla sina partners i egna terminaler. Jag är på väg till Taiwan med United Airlines och fick chansen att se nya Narita terminal 1 som öppnade för bara några dagar sedan. Olof flög med China Airways och hamnade på en helt annan terminal - där försvann våra chanser att lounga ihop!

Incheckningen gick supersmidigt eftersom dom delat upp diskarna efter olika klasser: Ekonomi, Business Class och First hade egna köer - och Star Alliance Gold medlemmar hade en helt egen incheckning. Där var jag helt ensam så incheckningen gick blixtsnabbt och sen var det raka vägen till den nyöppnade ANA loungen. Den var ovanligt stor och fräsch med trådlöst nät, Sakébar, Noodlebar, små kontorsbås om man behövde jobba och stora Plasmaskärmar med internationella tv-program.

På vägen mot planet gled jag förbi United Red Carpet Club loungen mest för att ta en bild på nedanstående ölmaskin som diskuterats hejvilt på Flyertalk. Man stoppar in glaset på en liten hylla och trycker på ölknappen så fylls glaset med perfekt mängd öl & skum. Smidigt med självservering!